1 fågel

Hel kyckling i slökokare

Det kom ju som ni kanske såg hem en slökokare här förra veckan. Och ja, jag har fått den skickad till mig av de som säljer Crock Pot i Sverige. Jag testar den för deras räkning. Eller kanske snarare för min räkning. Jag lagar oavsett vems räkning ändå precis vad jag vill i den. Såja, då vet ni. Och nu senast var det en kyckling som stod på tur. Att tillreda en hel kyckling tar tid, men det är gott. Tanken med en slökokare är att man ska kunna dra igång allt på morgonen, åka till jobbet och sen ha en ljuvlig kvällsvard färdig när man kommer hem, också helt färdig, från jobbet. Denna kyckling tillreddes i lördags, och då var jag ändå hemma, så jag fuskade och kikade till den då och då, samt ändrade temperaturen. Vilket kanske också var fusk. Men, resultatet blev bra.

En lite anekdot innan receptet kommer. När jag gick i 9:an i Storvreta, skulle vi ha en ‘Stenåldersdag’. Vi skulle vara i skogen, bygga vindskydd, tova och spinna ull och också laga vår egen mat. Hur lagade man mat på Stenåldern (enligt historie- och hemkunskapslärarna på Ärentunaskolan)? Jo, först gjorde man upp eld, sen la man stenar i elden som fick värmas upp (skulle inte förvåna mig om vi först var tvungna att karva till en yxa och sen fälla vårt egent träd, men det kan jag ha fabulerat ihop i efterhand – antagligen). Under tiden stenarna blev varma grävde man en grop. Sen klädde man insidan av gropen med de varma stenarna. Uppepå stenarna la vi sedan vår mat. Och nej, vi hade inte jagat och odlat själva. Men det intressanta kommer här, vad hade vi fått för mat utvald till en dag som denna? Jo, kyckling och potatis. Ja, rå kyckling och rå potatis. Detta lindades in i tidningspapper (som var en vanligt på Stenåldern – tjo). Paketen lades på stenarna, jord skyfflades över. Sen började den långa väntan. Som med en slökokare fast på Stenåldersvis. Jag kommer ihåg att det efter ett part timmar gick att gnaga bort det yttersta på potatisarna. Men rå kyckling, snälla ni. Gaah! Går ju att skratta åt nu. Tur att det var en Stenålderdag och inte ett månadslångt läger. Skulle lärdomen vara att man blev banne mig inte mätt på Stenåldern, eller att många dog av Salmonella? Eller? HUR i hela friden gick resonemanget i personalrummet när menyn sattes ihop? Önskar att jag kunde få reda på det.

Över till receptet:

1 hel kyckling, min var på c:a 1 kg
2 palsternackor
3 morötter
1 gul lök
1 röd lök
2 dl vitt vin
0,5 dl viltfond
3 msk smör
2 vitlöksklyftor
1 näve persilja (eller annan valfri ört/krydda)
1 msk Maizena
ev soya

Skala alla grönsaker. Skär dem i sen i ungefär lika stora delar, inte för tjocka. Gör ett vitlökssmör av smöret, pressad vitlök och hackad persilja. Tryck in smöret under skinnet på kycklingen. Lägg grönsaker i botten och mot ytterkanten på slökokaren, lägg kycklingen uppepå. Häll på fond och vin. Jag satte sen grytan på 6 h på låg temperatur. Efter 4,5 h ökade jag på till hög värme. Frågan är om det hade räckt att ha den på 6 h på låg. Antagligen eftersom min kyckling var relativt liten.

Häll av vätskan i en kastrull och red av med 1 msk Maizena och eventuellt lite mer fond, salt eller soya. Allt efter tycke och smak. Servera grönsaker och kyckling med såsen. Gärna med ett glas rött till.

Kommentar: jag hade skurit mina grönsaker lite för grovt, vissa morotsbitar var lite väl al dente. Och jag saknade lite av den yta man får vid ugnsrostning. Så nästa gång kanske jag kör grönsakerna lite snabbt i ugnen innan servering. Kycklingen blev dock mycket mör och fin. Liknande gryta kommer tillredas igen!

Du kanske också gillar

1 kommentar

  • Svara
    David
    6 juli, 2015 at 21:41

    Berättelsen va grym 🙂

  • Svara